En överraskande vändning!

Vi kom till Soddo och tog in på det finaste hotellet vi kunde hitta och för ovanlighetens skull var det nästan västerländsk standard. Efter en tung och obehaglig dag på cykeln kände vi oss trötta, slitna och allmänt less på Etiopien. Det var oerhört obehagligt att Rasmus blev träffad i huvudet av en sten och incidenten med kniven gjorde att vi inte kände oss trygga längs vägarna längre. Vi övervägde att fixa transport till Abra Minch och strunta i följande cykeldag, men efter en bit mat beslöt vi oss för att ge nästa etapp en chans först.

 

De första tre milen efter Soddo var lite obehagliga emellanåt med stenar som flög, människor som var väldigt aggressiva och barn som ställde sig i vägen för oss när vi kom. I en by vinkade tre pojkar glatt mot oss och precis när vi passerade slängde de en sten hårt som träffade Sussie på låret. Hon kände hur tårarna var nära. Nu fick det vara nog! Det är inte roligt att cykla under dessa omständigheter och vi började spana efter ett lämpligt fordon att lifta med. Tyvärr kom det ingen jeep eller liknande som skulle kunna ta vår tandemcykel och därför fick vi fortsätta cykla illa till mods. Byar passerade och sakta men säkert började människorna uppföra sig som folk igen. De flesta log, vinkade glatt och stod kvar vid vägkanten. Givetvis tiggde nio av tio personer pengar så fort de såg oss, men det är vardagsmat. När vi cyklar är det ett konstant rungande "money,money,money,money,money" och det är sorgligt att det är människors första och oftast enda respons på vår närvaro.

 

Vi cyklade vidare och kände oss tryggare för varje trevlig by vi passerade och därför gav vi upp tanken på att lifta, och i samma veva kom det som i ett trollslag givetvis flera dugliga fordon vi kunde åkt med. Efter nästan 50km slutade den fina asfaltsvägen och vi fick fortsätta på en grusväg full av större stenar som gjorde att vi, cykeln och packningen hoppade upp och ner. Barnen längs med vägen började göra en konstig dans varje gång de såg oss - ungefär som Elvis rörde sina ben. Efter de dansat som tokiga en stund tiggde de pengar, vatten och pennor samtidigt som de sprang bredvid cykeln. Ibland skrek de bara som galningar efter oss eller bredvid oss. När vi tröttnade på att höra deras tjat och skrik började Sussie med en ny metod för att skrämma bort barnen. Vi såg på ett program där en präst drev ut onda andar ur folk och det inspirerade Sussie till att spela besatt. När en samling ungar sprungit bredvid oss en stund och vi ville att de skulle sluta jaga oss, sträckte Sussie ut tungan så långt hon kunde och skrek ett hest skrik mot dem och spärrade upp ögonen. Det funkade superbra! Ungarna blev livrädda och sprang in i buskarna och gömde sig, så vi körde på det resten av dagen. Himla roligt fick vi på köpet också!

 

Vi körde sammanlagt två mil på grusvägar och därefter var det en usel väg med fler hål än asfalt och vi fick köra slalom över hela vägen. Vi körde i ett landskap som var omringat av gröna berg, plantage och vattendrag. Bananträden vajade i vinden och det var oerhört många olika nyanser av grönt som gav ett frodigt och paradisliknande intryck. Det blev en utav våra bästa cykeldagar i Etiopien! Människorna log hjärtligt och vinkade åt oss och de flesta var vänliga! Vilken vändning det blev från gårdagens terror. Vi ångrade inte en sekund att vi givit landet en chans till, annars hade vi missat en riktigt upplevelserik och härlig cykling.

 

Mitt bland de tjockaste plantagen rann det en liten flod och vi fick leda cykeln över vattnet och en lokal pojke blev eld och lågor och ville hjälpa till. Vid nästa flodövergång satt två vuxna karlar och tvättade sig och när vi kom gick de mot oss och ville att vi skulle stanna och tvätta oss med dem. De var spritt språngandes nakna och den ena kom en halvmeter ifrån oss, helt ogenerad med sitt kön dinglandes. Vi cyklade vidare med skrattet i halsen, var hade vi egentligen kommit? Efter muslimska länder där minsta hudbit betraktares som sensuellt är det en starkt kontrast mot Etiopien där vi ganska ofta ser nakna människor. Vid en annan bäck kom en 10 årig pojke också helt naken fram till oss och tiggde pengar. I en annan by satt en unge och bajsade i diket och när vi kom blev han inte det minsta generad över att vi såg honom uträtta sina behov. Istället sträckte han ut handen och sa: "Money,money!"

 

Snart når vi äntligen Konso och vi har läst att attityden förändras i den regionen. Där väntar massa olika stamfolk och de är inte kända för att inte terrorisera turister =)

 

/TandemLove

Kommentera gärna: