Stamfolk och soldater

Vår plan var att lämna Omorate 15.00 när värmen inte längre var stekande men klockan hade redan hunnit bli över 16.30 eftersom vi lyckats få 4 punkteringar innan avresan. Eller egentligen var det bara en punktering och lagningen som gick upp hela tiden eftersom att värmen gjorde att klistret inte torkade ordentligt. Tio lokala killar ville alla vara med och hjälpa till men det blev bara sämre eftersom de var alldeles för många och ivriga. De lyckades både förstöra vår cykelpump och pumpa en helt ny slang tills den exploderade. Efter det beslöt vi oss för att vänligt men bestämt insistera på att fixa däcket själva! Eftersom lagningen tog lång tid hade vi dåliga förutsättningar att hinna ta oss till ett säkert ställe att sova på innan mörkret skulle komma. Men vi packade på cykeln fortast möjligt och lämnade Omorate i två kanoter uthuggna ur trädstammar. Det vinglade ganska ordentligt när vi sakta stakades fram över floden och vi var nervösa att cykeln skulle hamna på botten. I ena kanoten satt vi med all packning och i den andra stod cykeln med två lokala som höll den. På andra sidan floden satte vi oss på sadlarna och började trampa iväg genom hjulspåren i sanden som var "vägen". På kartorna existerar inte ens en väg i detta området och inga skyltar visar vart man ska färdas.

 

Solen sjönk långsamt i väster när vi kämpade oss söderut längs med floden som slingrade sig ner mot Turkana-sjön och Kenya. Vägen bestod till stor del av finkornig sand och brun jord och det var med stor kraft vi höll cykeln i hastigheten 10km/h. Vägen följde floden och vi passerade flertalet små byar med hyddor som stack upp ur marken som spetsiga och runda strutar. Runt byarna rörde sig olika stamfolk och det var en riktigt häftig upplevelse att cykla så nära dessa märkliga människor samtidigt som de glodde ögonen ur sig på vår cykel. Vi måste i deras ögon sett ut som två utomjordingar och på något vis kändes det skönt att de tyckte vi var en lika stor attraktion som vi ansåg att deras utstyrslar var. Männen gick omkring i ett litet, kort höftskynke bärandes på sin lilla pall och en smal käpp. Denna lilla träpall bär de med sig överallt och den används till att sitta på och som huvudkudde på natten. Den är utformad som en cykelsadel korsad med en hästsadel. Den har ett ben och sittdelen är symmetrisk med en böj. Den är helt skapat ur trä och många har skurit ur dekorationer i dem. Ni kan tro att de ser lustigt ut med långa och stolta karlar som bär runt på en pytteliten pall! En del män hade långa fjärdrar fästa i pannan som stod rakt upp och vajade i vinden. De flesta gick omkring barfota och kvinnorna var nakna på överkroppen även de. En del hade massvis av färgstarka pärlhalsband virade runt halsen och små dekorativa ärr på olika ställen på deras nakna hud. Vart vi än vände huvudet såg vi kvinnobröst eller pojkars könsorgan, det var som att komma in i en film från en annan tidsålder eller planet. Mellan byarna och floden gick kvinnorna i sina långa höftskynken med vattendunkar eller ved bärandes på huvudet. Det var den häftigaste upplevelsen vi någonsin varit med om att cykla genom dessa uråldriga byar fulla med traditionella stammar. Det kändes verkligen att vi hade kommit ut på den afrikanska landsbygden och var långt ifrån civilisationen. Vi blev hänförda över hur traditionellt och isolerat människorna lever i dessa regioner, och samtidigt tacksamma mot oss själva att vi gör denna resan nu innan allt sådant här är förstört. Vem vet, om 10 år kanske dessa människor har platt-tv i sina hyddor? Titta bara på Masai-folket och hur fort de anpassat sig till det moderna livet. De kan ju fiska upp en modern mobiltelefon ur sitt höftskynke samtidigt som de försöker sälja masai-vapen till vita turister. Upplevelserna med Masaierna på Zanzibar bleknade för varje meter vi cyklade genom byarna.

 

Sussies blodsocker sjönk och vi var tvungna att stanna för att äta kakor. Men problemet var att vi verkligen inte hade tid att stanna eftersom att solen och himlen började färgas orange och vi hade lång bit kvar till polishuset där vi tänkte söka skydd för natten. Det var riktigt tungt att cykla på sanden och vi spårade ofta ur och ramlade nästan av cykeln. Det var het enkelt dåligt tajming med lågt blodsocker, men inget att göra. För att vinna tid gick Sussie bredvid och åt kakor medan Rasmus knuffade cykeln genom den tunga sanden. Det måste verkligen sett roligt ut! En primadonna till fru som går och mumsar på kakor bredvid sin man som sliter som ett djur med att knuffa en 70kg tung cykel genom ökensand! När vi äntligen passerat den Etiopiska gränsen var det dags att färdas genom ett ca 1,2 mil ödemark som är mellan de två länderna. När vi kom till Kenya fanns där en militärpost där de ville se våra pass och vi körde därför upp till deras camp. Militärerna gick omkring med stora vapen runt halsen och när de fick syn på oss log de stort och skakade hand. När de fick höra att vi cyklat ända från Norge blev de djupt imponerade och framför allt av Sussie som kvinna. Militärerna blev alldeles till sig och de sprang runt och berättade för alla de kunde om vår resa och vi fick hälsa på ännu fler glada militärer. Sen insisterade de på att laga middag till oss och de bad om ursäkt för att de bara hade konserver att bistå med. Vi tackade i vanlig ordning ja till gratis mat och satte oss i TV-tältet för att vänta på att middagen skulle bli färdig. I ett stort tält stat ett 40-tal militärer på träbänkar framför en stor plattskärm och kollade på nyheter, det var en märklig syn. Mitt ute i ingenstans brummade en generator som höll ett helt kompani nöjda med kabel-tv. Kabel-tv i öknen, haha ja det är en syn! Efter en kort stund gick vi för att äta Ugali och corn-beef som militärerna lagat enbart till oss turister. Ugali är som en vit gröt/deg gjord på majsmjöl och köttet var konserverad biff, men det smakade jättegott faktiskt! Vi åt med stor aptit och några av militärerna bänkade sig bredvid och frågade nyfiket på mycket god engelska om allt möjligt. De var trevliga, artiga och utbildade killar som hela tiden stolt citerade saker de lärt sig under militär och polisutbildningen.

Det var roligt att få möjligheten att kommunicera med människor som pratar så bra engelska och som är utbildade. De förstod saker som avstånd, geografi, politik osv osv... Men kanske mest av allt var det underbart att få träffa välkomnande och trevliga människor som bara ville oss väl.

 

När vi ätit färdigt bjöd militärerna oss att spendera natten i deras camp och de insisterade på att det var säkrast för oss. När vi frågade var vi skulle slå upp vårt tält visade de oss till ett ledigt militärtält med sängar och myggnät och frågade oss om det gick bra att vi sov där istället. Vi tackade glatt ja och sedan bar en militär vatten till ute duschen och sa att vi skulle använda den. Ute duschen bestod av några träplankor att stå på och runt dem var det en 1,5m hög vassvägg man gömde sig bakom. Ovanför huvudet glittrade tusentals stjärnor i den mörka natten och att stå i tystnaden, under himlen och svalka sig med rikligt kallt vatten var en upplevelse i sig. Vi kunde inte fått en bättre start i Kenya!

 

Ännu en sak som verkligen är värd att berätta. Vi har nu tillsammans samlat in 50.000 kronor till WaterAid! Hipphurra! Bra jobbat allesammans! Hälften nådd och 250personer har fått tillgång till rent vatten! Nu hjälps vi åt att komma ända in i mål, vi har ju faktiskt bara mindre än 7000km kvar till Kapstaden!

 

/TandemLove

Cykeln står i en kanot gjord av en trädstam formad som en banan! Fysikens under att den flöt och inte välte =)
Att cykla på sandiga jordvägar på två smala däck med en last på 180kg tar på krafterna… Puuhhh!
Kan det blir mer exotiskt?
Notera pallen!
Halsbanden symboliserar rikedom. Ju mer halsband desto mer status...
Några tonårstjejer som gärna ställde upp som modeller!
Kom och kolla! Tjejen har vitt hår!?
Titta in i kameran och le!
De tyckte nog vi såg annorlunda ut!
Ännu en pall...
Mycket bröst för pengarna!
Jag tror faktiskt hon piskar efter oss. Kanske pojken också?
Nu blev det tyngre...
Lite nyfikna barn när vi samtalade med österikaren Fritz som åkte i sin lastbil ner mot Nairobi!
Bilden tagen från den Etiopiska militärposten söderut mot Ingenmansland
Sedan föll solen fort ned över horisonten!
Ugali med cornbeaf och lite vapen!
LyxLodge!

Kommentera gärna: