Från regn till cancerbränna!

Det var som sagt med tunga andetag vi startade dagen. Himlen var mörk, regnet haglade och vi var trötta och frusna. Men vi packade ihop och gav oss ut i regnet. Ganska snabbt börja vi prata om hur det regnade en gång när vi cyklade i Frankrike. Om hur totalt genomblöta vi var den gången och att vi frös som hundar i de fjuttiga 3 grader som hösten i Europa bjöd på. Med det som perspektiv ändrade vi inställning och tyckte att vi hade det väldigt bra i den blöta sadeln. Det var tur att vi ändrade inställning för regnet ökade i styrka och snart var vi totalt genomblöta, kalla och hungriga. I den första och bästa by vi nådde stannade vi och pekade på råvaror i ett litet hak. Menyn bestod av enkom kinesiska tecken och tjejerna bakom disken kunde noll engelska. Men vi fick två varma kaffe med mjölk och socker och varsin pannkaka-liknande rulle med ägg och bacon i. Vi satt och huttrade samtidigt som vi njöt av den söta pannkakan med baconens sälta till. En perfekt kombo! Sedan med ny energi begav vi oss vidare längs vattnet.

När det äntligen sprack upp stekte solen på vår kritvita hud men fartvinden gjorde att det bara kändes skönt. Cyklingen gick längs fiskdammar, gröna risfält och alltihop med fantastiska bergskedjor som bakgrund. Bergen låg i olika nivåer med en mystisk dimma som hängde mellan topparna. Det hela såg magiskt ut! I nästa by var det dags för en fika och samma procedur som vanligt tog vid. Vi förstår ingenting, damen bakom disken förstår inte heller någonting. Till slut pekar vi på olika råvaror och sätter oss ner utan att veta vad vi egentligen beställt. Men det verkar gå himla bra för även denna gång fick vi smaskiga pannkakor, med ägg i. Serverade i någon söt sås och med två stora kaffe till. (Bild nedan)

Solen ökade i styrka och vi tänkte att det var dags att söka skugga en stund. Vi märkte då att vi redan bränt oss rejält, trots att vi bara cyklat i solen en halvtimme. För att undvika den värsta värmen satte vi oss på 7-eleven och åt lunch.

Vi började klättra upp från kusten och in mot bergen. Det var extremt fuktigt, branta och sega backar och tung trafik med små marginaler. Hade utsikten inte varit såå spektakulär hade denna cykelsträcka varit en fullkomlig mardröm. Vägen slingrade sig uppför berget och längs hela vår kant hängde grönskade växter ner från väggen. Det var otroligt häftig miljö att cykla i! Den tropiska, täta och gröna skogen på vår ena sida och på andra sidan var det ett stup rakt ner i det fantastiska blå havet. Denna gröna färgen blev så vacker kontrast till det klarblåa havet och vi njöt trots ansträngningen. Det var verkligen tuff terräng! Men det läskigaste av allt var alla långtradarna som körde förbi oss stup i kvarten på den smala vägen. Dessutom hade de oftast mötande trafik och då andra långtradare eller turistbussar som alla slogs om vägbanan. De måste ha varit någon gruvdrift eller liknande i områden för långtradarna körde skytteltrafik i båda riktningarna. Har ni någonsin cyklat mellan Svappavaara och Kiruna förstår ni vad vi menar. Vi hade ibland en liten vägren att cykla på, men det växte mossa i kanten och som stundtals gav oss sladd. När vi klättrat över det första krönet tappade vi alla höjdmeter igen i en hissnande fart. MEN vilken utsikt vi hade på vägen! Svart vulkanisk sandstrand med gröna berg som stupade rätt ner i det blå havet. Dessa vikar, perfekt inramade med berg och små öar. Åhhh det var så fint!

Sista klättringen var lite kortare och tur var det eftersom musklerna, knäna och kroppen i största allmänhet började kännas slitna. När vi äntligen nådde dagens stopp Nan-ao hade vi cyklat 10mil och tagit en jädrans massa höjdmeter. Vi cyklade ner till stranden och tog oss ett dopp på denna öde och vilda strand. Det såg ut som vi landat på Jurassic Park typ :) och på stranden låg massa uppspolade puffiskar. Doppet svalkade obeskrivligt skönt på våra brända kroppar. Dessutom var det ljuvligt att få skölja av sig efter 3 dagar utan dusch. När vi badat färdigt cyklade vi längs djungelkanten och risfälten tillbaka till den gulliga byn och stannade för att äta bento-lådor hos en snäll dam. Det var det godaste vi ätit, fast det inte smakade särskilt gott. Sådär som det är när man  är riktigt hungrig. Sen lämnade vi byn lagom till skymning mot en campingplats vi hoppades skulle finnas och vara öppen. Campingen fanns, men kontoret var stängt. Men vi slog upp tältet ändå, då djungeln inte lockade så värst! Speciellt inte med tanke på en informationsskylt vi tidigare sett, med varning för ormar! På campingen fanns inga ormar, men en gigantisk spindel på toaletten och ännu värre - en snarkande kines i tältet bredvid!

/TandemLove

En regnig start på dagen...
En regnig start på dagen...
Risfälten med de dimhöljda bergen bakom - underbart!
Risfälten med de dimhöljda bergen bakom - underbart!
Ja, ni förstår ju att det inte är lätt att beställa mat. Det blir som att spela roulette! Turen eller oturen bestämmer vad som serveras, idag blev det jackpott med pannkaka och ägg!
Ja, ni förstår ju att det inte är lätt att beställa mat. Det blir som att spela roulette! Turen eller oturen bestämmer vad som serveras, idag blev det jackpott med pannkaka och ägg!
Underbar utsikt efter en tung klättring uppför bergen som skjuter upp längs kusten!
Underbar utsikt efter en tung klättring uppför bergen som skjuter upp längs kusten!
Vackert!
Vackert!
Fridfulla cykelvägar i dalarna mellan bergklättringarna!
Fridfulla cykelvägar i dalarna mellan bergklättringarna!
Det blir bara mer och mer tropiskt för varje dag!
Det blir bara mer och mer tropiskt för varje dag!
Trött, stel och öm! Semester??
Trött, stel och öm! Semester??
Efter en tuff dag på nästan 10 mil, höga temperaturer och mycket klättring vad kan då slå en dopp i ett svalkande hav? Om vi bränt oss? Ja, det kan vi intyga!
Efter en tuff dag på nästan 10 mil, höga temperaturer och mycket klättring vad kan då slå en dopp i ett svalkande hav? Om vi bränt oss? Ja, det kan vi intyga!
Dagens etapp!
Dagens etapp!
Etiketter: taiwan

Send us some Love: