TRANSLATE THE BLOG TO YOUR LANGUAGE

2013 > 06




 

Vi har inte riktigt hunnit förstå vad vi har genomfört, det går på något vis inte att greppa. Men att avsluta hela projektet med Vätternrundan blev som ett upvaknande. Någonstans ramlade alla bitar på plats och vi fick äntligen sätta punkt för hela resan. Nu kunde vi på riktigt slappna av och ta nästa kliv i livet. Men först skulle vi cykla 30mil på ett bräde och det var vi inte riktigt förberreda på...

Vi vaknade i fredags och insåg att det var den stora dagen. Vi skulle ju åka upp till Vätternrundan i Motala och cykla runt Vättern. Våra tankar under de senaste veckorna har vart på helt andra platser och vi har suttit med livsviktiga beslut som avgör helt våra liv framöver. Vätternrundan hade lite ramlat mellan stolarna och först när vi satt i bilen påväg till Motala började vi ladda. Bilresan gick fint och vi välkomnades med öppna armar hos Anne-Marie som skulle vara vår värdinna under 24 timmar. Vi hämtade ut nummerlappen och möttes av en kvinna från P1 och gjorde en intervju, som kommer i ett program senare i sommar. Nästan direkt efter middag gick Rasmus och bröderna ut till cykeln för att byta de två bakre kugghjulen, ny bakre kedja och montera reflexer och lysen. Vi läste på numerlappen av vi enligt lag behövde godkända reflexer och fick handla det i sista sekund på Motala torg. Cykelreparationen blev ett utdraget projekt som resulterade i att de blev klara bara 70 minuter innan start. Kugghjulet, som visas på bilden ovan satt som berget! Under tiden fick Sussie pilla med annat små inför loppet och någon sömn hann vi inte alls med.

Vi startade 01.00 och det blåste rejält ner till Jönköping och fick kämpa i den hårda syd västliga vinden. Det var ganska kallt och framför allt jobbigt ner till Jönköping. Men när vi vänt och började köra norrut blockera dels skogen en del av vinden och en del vind kom bakifrån. Det var skönt och vi kunde efter Bankeryd följa med i en liten klunga där vi turades om att köra. Vilken skillnad mot att cykla själva, rena semestern i jämföresle. Vi höll ett högt snitt till Hjo där vi kastade i oss lite vätska och en bulle innan vi följde med i en ännu större och snabbare klunga till Karlsborg. Det gick undan och mellan Hjo och Karlsborg snittade vi 34km/h. Men sedan kände vi oss slitna när Tivedens backar satte stopp för en hög medelhastighet och det började kännas i knän, rumpa och axlar rätt rejält. Sussie tappade både modet och humöret men efter två rejäla glas blåbärsoppa kom hon tillbaka igen! Vi fann ny energi de sista 7 milen och körde i ett högt tempo utan klunga de sista milen. Det haglade kommentarer i slutet, från troligtvis cyklister som lyckats köra om oss tidigare; "den där jävla tandemcykeln" när vi brände förbi dem den sista biten! I början var det många som skrattade oss när de körde förbi, men på slutet var det många som gav oss tummen upp istället! De sista tre milen körde vi på envisthet och ett extrabatteri som vi inte visst fanns! Sussie insåg att hon hade en enorm tävlingsinstinkt, något som Rasmus misstänkt i fyra år :)

Vi kom i mål med ett rus av lycka och möttes direkt av en reporter med en kameraman. Vi syntes på storskärm längre bort, fick svara på frågor kring vår resa och vårt projekt. Vi hade inte lågt kvar till tårarna och det var verkligen en stor känsla att ha kommit i mål. Att avsluta hela projektet med Vättern blev ett värdigt slut och intervjun gick bra trots tårarna som brände i halsen. I slutet fick vi en applåd från publiken när vi nämnde hur mycket människor som få hjälp av insamlingen! STORT! Applåden är till för Er alla givare! 150 meter senare möttes vi av reportern från tidningen "Cykla" så det var full uppvaktning. Sedan när vi satte oss på gräsmattan utanför kyrkan var vi helt slut och knäna värkte. Hela kroppen smärtade och tröttheten gjorde oss illamående. Men där i solen, kunde man inte annat än njuta. Vi hade stora delar av vår familj där som hejade oss i mål och uppvaktade oss denna stora dag! Det var en så härlig känsla att få fira med människor som finns i vår närhet. Underbart!

Avslutningsvis vill vi tacka ALLA er som följt oss! Ni anar inte vilken energi vi har fått för alla era "Gilla" klick, kommentarer och bidrag! Ni har varit en stor del av resan för oss! Ni har varit ett stort gäng läsare som nu följt oss under ett år och stöttat oss från Norge genom två kontinenter till slutet på vårt projekt! Vi bugar oss djupt för ert engagemang och ett lika stort tack till alla som bidragit till att vi tillsammans lyckades samla in över 110 000 kronor. Vi tillsammans klarade det.

Sedan vill vi lyfta fram fyra företag lite extra som engagerat sig i vår resa:

  • Bygg, Betong och Laft AS i Oslo med Cent Gusafsson och Peter Jansson i ledningen som beslöt att ge 20.000 kronor till insamlingen. Utan Ert massiva bidrag hade vi inte ens varit i närheten att klara insamlingen! Tack även för vår vistelse i Molde!
  • SEB i Alinsås som gav 5.000 kronor till insamlingen i samband med vår julkampanj.
  • T-shirt.se i Gällstad som tryckte våra kläder inför vår resa, vilket är en större kostnad än vad man tror, och sedan bidragit med pengar utefter vägen! Underbart! Vi tackar dig Monica väldigt mycket för Ert stora engagemang och hälsa alla kollegorna ifrån oss! Om vi är vägarna förbi kommer vi in om!
  • Perfect Cykel i Alingsås som stöttat oss med allt ifrån cykeldelar och tips utmed vägen. Utan Ert stöd hade det tagit oss en månad extra att genomföra resan.   

Tack alla!

Nu tar vi oss an vårt nästa kapitel i livet! Imorgon åker vi till Oslo för att se vad livet kan erbjuda i den staden! Om ett par veckor vet vi lite mer var vi hamnar =) Önska oss lycka till!

Bloggen kommer senare att fortsätta, men med en annan inriktning där ni får följa oss vidare. För er som vill få ett mail när bloggen är igång igen, skriv in er adress nedan.

Tack och hej Leverpastej!

/TandemLOVE!!!!

Innan vi skulle rulla iväg var vi glada och nervösa!
Starten fick klockan 01.00 och som ni ser på svenska falggan blåste det friskt!
Lite "lunch" i Jönköping 5 på morgonen =) Köttbullar, potatismos och lingonsylt med saltgurka!
Inne i mål! Här Intervju med Tidningen "Cykla", Vätternrundans egna tidning. En artikeln som kommer i oktober och levereras till alla cyklister postlådor =)
Armen i luften med knyten näve, som inte var en vanlig segergest! Det var en knyten hand för allt vi klarat oss igenom!! För oss betydde den att vi genomlidit en resa genom 25 länder och 2100 mil på sadeln genom djupa dalar med mörker och underbara utsikter från bergstoppar, ett slit under 10 månader, en insamling som krossade många gränser med hjälp av alla ER där vi tillsammans hjälpte över 500 människor med rent vatten och sanitet och till sist att vi klarade och cyklade runt Vättern på 11 timmar och 49 minuter!! Vi gick in i det här som två människor och kom ut som två helt andra! Tack alla som följt oss på den resan!
Läs hela inlägget »